Sangam

I dag är jag frustrerad! Ge mig en lärarutbildning i pillerform någon. Att vara lärare på Door Step School känns som överkurs för de mest erfarna av lärare. Att aldrig veta exakt vilka barn som kommer komma, vilken tid, vilken ålder eller vilket antal gör det otroligt sårt att planera något i förväg. Trots det är vi helt ansvariga för barnen och håller lektionerna helt själva. Jag känner att både jag och Kristen börjar få slut på spontana plan C, D och E. Barnen är dessutom som alla barn. De fnittrar, är trötta, har myror i kroppen, är blya eller omöjliga att stoppa. Jag har ju inte heller minsta aning om vad de pratar om när de tappar koncentrationen och börjar prata med varandra på marati. Djupa andetag...